Mathilda

Nu är det ett drygt två sedan jag höll mitt sista hyllningstal, det gjorde jag till min fina farmor, det var sista svenska lektionen i skolan! Vi hade tagit ett avslutningskort med klassen, utklädda!
Jag har svårt att förstå att två år passerat sedan jag sjöng student sången, sen jag stod på lotus dansgolv med flera hundratals andra studenter och bara var allmänt lycklig! Jag önskar bara jag tagit mer kort den dagen, jag ösnkar jag hade något kort på mina vänner och mig sen den dagen som var bra och seriöst!
Men jag har minnena i alla fall och dom kommer jag alltid bära med mig, det var en lyckans dag! Och det tackade jag många för, jag tackar er för att ni gjorde det till en underbar dag! Men det känns fortfarande som igår, jag minns allt från den dagen! Jag minns när vi satt i aulan och aldrig trodde vi skulle få springa ut när alla stipendier delades ut, och jag minns att Elin fick stipendium för hon varit så himla duktig! Jag minns att alla sprang ifrån varandra. Jag minns hur jag vinkade till min familj från fönstret på tredje våningen. Jag minns samlingen i klassrummet. Jag minns hur vi sprang ut, jag minns känslan av lycka, jag minns farmor tårfyllda ögon av stolthet, alla som hängde fina grejer runt halsen. Er tackar jag, allihopa, tusen gånger om! Jag minns flakfärden som var så jävla rolig, jag minns hur jag åkte motorcykel hem utan hjälm och lät vinden ta mitt hår, jag minns hur jag skrek till studenterna i bilen bredvid! Jag minns hur tårtorna såg ut, jag minns nog tamejfan allt! Det var troligtvis en av mina livs bästa dagar!
Men tiden går som sagt fort, nu är det dags att fatta egna beslut i livet och farmtiden ligger i mina egna händer och det är inte det lättaste kan jag lova. Man måste lära sig ta konsekvenser av sina handlingar, vilket suger! Man måste prioritera saker och ting för hur mycket man än vill så hinner man inte med allt! Men jag menar inte att allt är skit, det är bara en förändring som är lite svår att handskas med i vissa lägen! Men jag tror att framtiden kommer till mig och en dag faller allt på plats och jag vet vad jag vill och det kommer säkert bli bra när den dagen kommer. För det kommer den göra, när man minst anar.

Tack till alla som förgyller dagarna i mitt liv!